Så ställer du krav på en lagerlokal

Utgå från verksamheten – inte från lokalen

Kraven på en lagerlokal utgår från verksamheten, inte från lokalens ritning. Arbetsmiljölagen gäller varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Målet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

Börja kravlistan med en genomgång av momenten i lokalen: in- och utlastning, truckkörning, plockning och paketering, hantering av kemikalier, tunga lyft och nattarbete. Varje moment ställer egna krav på fria ytor, belysning, ventilation, skydd och bemanning.

Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö. Arbetsmiljö omfattar inte bara buller, belysning och farliga maskiner. Den omfattar även organisatoriska och sociala förhållanden som arbetsbelastning, arbetstider och hur arbetet leds och fördelas.

I en lagerlokal räcker inte en kravlista på golvyta och takhöjd. Placeringen av utlastning, plockytor och personalutrymmen i förhållande till varandra påverkar gångavstånd och arbetsbelastning. Lokalen måste ge plats för de raster och måltidsuppehåll som arbetstidsreglerna medger.

Arbetsmiljölagen är en ramlag med övergripande mål och allmänna krav. De mer detaljerade reglerna finns i förordningar och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Arbetsmiljöverket preciserar bland annat buller, farliga ämnen, ensamarbete och arbetsplatsens utformning. Kravlistan för lokalen ska byggas mot den preciserade nivån.

Punkter att ställa krav på i lokalen

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1, preciserar kraven på själva lokalen. Där finns krav och råd om ventilation, klimat, dagsljus och belysning, skyddsanordningar, personalutrymme, omklädning och duschutrymme samt utrymning. Regler finns också om tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är dessa områden, inte bara kvadratmeter och takhöjd, som avgör om lokalen fungerar som lager.

Ställ krav per område och koppla varje krav till de moment du har kartlagt. Ventilation: begär underlag som visar hur luftflödena dimensionerats för antalet personer, trucktrafiken och damm från paketering. Klimat: fråga hur temperatur, drag och köldpåverkan hanteras vid portar och lastkajer.

Dagsljus och belysning: säkerställ att belysningen räcker för plockning, avläsning av märkning och kontroll av gods. Skyddsanordningar: kräv skydd vid pallställ, arbetsplattformar, lastkajer och trucktrafikerade passager.

Personalutrymme samt omklädnings- och duschutrymme: precisera var de ligger i förhållande till arbetsplatsen och hur de dimensioneras. Utrymning: verifiera att utrymningsvägar hålls fria från pallställ, gods och uppställda truckar. Tillgänglighet: kontrollera att entréer, passager och personalutrymmen fungerar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Formulera varje punkt så att den går att verifiera mot en handling: ritning, ventilationsberäkning, besiktningsprotokoll, drift- och underhållsinstruktion eller utrymningsplan. Ett muntligt besked från uthyraren om att lokalen "ska vara godkänd" gör det omöjligt att kontrollera kravet i efterhand.

Kraven gäller även en lokal som redan står där

Boverkets föreskrifter styr byggnaden. Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifterna om utformningen av arbetsplatser. Till skillnad från plan- och bygglagen är arbetsmiljölagen direkt inriktad på verksamheten som bedrivs i och i anslutning till byggnaden. Regelverken svarar på olika frågor: om byggnaden får uppföras och hur den ska konstrueras, respektive hur verksamheten i den ska bedrivas utan ohälsa och olycksfall.

Enligt Boverket är kraven för arbetslokaler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter – till skillnad från kraven i Boverkets egna föreskrifter – tillämpliga även på befintliga byggnader utan att några ändringar görs i byggnaden. Brister i ventilation, belysning, personalutrymmen eller utrymning kan därför inte avfärdas med att lokalen är gammal eller redan uppförd.

Även en byggnad som stått i decennier är en arbetsplats. Kraven på arbetsmiljön följer verksamheten, inte byggprocessen.

Praktisk konsekvens vid hyra eller köp: skilj på vad som kräver ändring av byggnaden och vad som kan åtgärdas inom verksamheten. Om åtgärderna innebär en byggnadsändring aktualiseras byggreglerna parallellt. Brister inom arbetsmiljöreglerna kan behöva åtgärdas även när ingen byggnadsändring görs.

Förhållande mellan arbetsmiljökrav och byggkrav i befintliga byggnader

Om farligt gods eller kemikalier ska hanteras

Ska farligt gods hanteras eller transporteras förändras kravbilden. Farligt gods kan exempelvis vara explosiva, giftiga eller radioaktiva ämnen som fyrverkerier, bensin och arsenik.

Vid transport av dessa ämnen ska fordonen uppfylla särskilda säkerhetskrav. De bestäms i den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg, ADR-S.

Godkännande krävs för EX/II- och EX/III-fordon för transport av explosiva ämnen och föremål. Det krävs också för FL-fordon för tanktransport av brandfarliga vätskor eller brandfarliga gaser. AT-fordon för tanktransport av farligt gods som inte är EX-, FL- eller OX-fordon kräver godkännande. Samma gäller fordon som uppfyller definitionen för mobil enhet för tillverkning av explosiva ämnen, MEMU.

Även fordonets karosseri – tankar eller skåp – ska vara kontrollerat. Kontrollen ska utföras av ett ackrediterat organ. Swedac ackrediterar de organ som utför kontrollerna, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är föreskrivande myndighet på väg.

Till sjöss styrs hanteringen av IMDG-koden, som har utvecklats av FN:s Internationella sjöfartsorganisation (IMO). Koden täcker klassificering av farligt gods i nio klasser, förpackningskrav, märkning och etikettering samt dokumentation i form av säkerhetsdatablad och transportdeklarationer.

Koden omfattar också stuvning och hantering inklusive säkring ombord, nödförfaranden och krav på att personal som hanterar farligt gods är utbildad och certifierad. Transportstyrelsen är föreskrivande myndighet, och bestämmelserna finns i TSFS 2022:52 om transport till sjöss av förpackat farligt gods.

För lagerlokalen innebär det att kravlistan behöver omfatta de områden som IMDG-koden anger: märkning och etikettering, dokumentation – till exempel säkerhetsdatablad och transportdeklarationer – stuvning och hantering, nödförfaranden samt utbildning och certifiering av personal.

Vid upphandling av transporttjänster bör kravet på ackrediterad kontroll av fordon och karosseri ingå i avtalet i stället för att förutsättas.

Bemanning, ensamarbete och arbetstider

Kraven på lokalen hänger samman med hur den bemannas. Arbetsmiljölagen anger att arbetsgivaren ska beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att en arbetstagare utför arbete ensam. En lagerlokal som nattetid sköts av en person ställer därför andra krav än en lokal med dagbemanning: siktlinjer genom hyllgångar, larmfunktioner, rutiner för kontakt och tillsyn samt möjlighet att upptäcka en skadad person i tid.

Arbetstidslagen anger ramarna för hur mycket du får arbeta per dygn, per vecka och per år, och i vilken utsträckning du har rätt till pauser, raster eller måltidsuppehåll. Villkoren kan dessutom regleras i kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack; finns inget kollektivavtal gäller endast lagarna.

Det påverkar lokalkraven. Raster och måltidsuppehåll kräver personalutrymmen som ligger så att de kan användas utan att verksamheten stannar. Skiftgång kräver belysning, klimat och skyddsanordningar som fungerar dygnet runt.

Skriv därför in bemanningsförutsättningarna i kravlistan. Ange högsta och lägsta antal personer i lokalen samtidigt. Ange om ensamarbete förekommer och i så fall under vilka tider, om nattarbete förekommer, samt vilka larm- och kommunikationslösningar som krävs för att risken vid ensamarbete ska kunna beaktas.

Fördelar och risker med nattarbete i lagerlokaler

Ställ krav som går att följa upp

Trafikverkets materialkatalog visar hur krav på innehåll av farliga ämnen kan skrivas in i upphandling och följas upp. I Trafikverkets – Logistiks materialkatalog finns information om vilka material och varor som klarar Trafikverkets kriterier för grupp A och B, vilka som innehåller utfasningsämnen och vilka som saknar information.

Under 2025 har andelen avtalade artiklar med tillgång på information om innehåll av farliga ämnen ökat från 95 till 96 procent. Trafikverkets varuupphandling omfattar drygt 12 100 artiklar.

Målsättningen är att först få tillgång till information om innehåll av farliga ämnen i samtliga artiklar. Därefter ska de artiklar som inte klarar kriterierna substitueras.

I avtal som sluts med leverantörer i dag ingår krav på farliga ämnen. För avtal som slöts före april 2012, då kraven infördes, förs kontinuerlig dialog med leverantörerna för att samla in informationen och därefter lägga till den i materialkatalogen.

Mönstret går att föra över på en lagerlokal. Steg ett är att formulera kraven så att de går att svara ja eller nej på. Kräv in dokumentationen redan i avtalet: ventilations- och klimatunderlag, besiktningsprotokoll för skyddsanordningar och utrymning, underhållsplaner, säkerhetsdatablad och utbildningsbevis.

Steg två är att föra in svaren i en egen förteckning över lokalen och utrustningen. Där märks varje krav som uppfyllt, inte uppfyllt eller "information saknas". Följ upp förteckningen löpande i stället för att lämna kraven i avtalstexten.

Bestäm sist vem som ansvarar för att informationen förs vidare. Hos Trafikverket är det Inköp och Logistik som ska ge entreprenören information om hur artiklarna klarar Trafikverkets krav.

En motsvarande roll behöver vara namngiven i din organisation. Den ska se till att entreprenörer, transportörer och leverantörer får de krav och den dokumentation som gäller. Den ska också kontrollera att kraven fortfarande är uppfyllda efter att avtalet tecknats.

Steg för att ställa krav på lagerlokal med följdtagning