Kyla, brand och miljö i logistiklokaler: krav och lösningar

Kyla, brand och miljö i logistiklokaler – varför de måste hanteras tillsammans

I lager- och logistikanläggningar möts tre regelverk: byggreglerna för brandskydd, brandskyddsreglerna för den färdiga verksamheten och miljöreglerna för köldmedier. De ägs sällan av samma person. Boverket säger att alla byggnader ska ha ett inbyggt byggnadstekniskt brandskydd, men nivån beror på byggnadstyp och verksamhet.

Brandriskerna varierar med verksamheten, och verksamheten styr kraven. En logistiklokal med höglager, emballage och trucktrafik har därför en annan kravbild än ett kontor i samma byggnad.

Räddningstjänsten får cirka 10 000 larm om brand i byggnader varje år. Cirka 90 personer omkommer per år i bränder i Sverige. Det är bakgrunden till att alla byggnader ska ha ett inbyggt byggnadstekniskt brandskydd.

Kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning i lokalerna omfattas av F-gasreglerna när den innehåller F-gaser. Utrustningen är kritisk för verksamheten, men omfattas också av krav på läckagekontroll, läckagevarningssystem, återvinning, märkning och certifiering.

Kylmaskiner, kompressorer och teknikutrymmen måste hanteras både enligt byggnadstekniskt brandskydd och F-gasregler. En läcka eller ett driftstopp upptäcks ofta av samma personal som sköter den dagliga tillsynen. Hanteras frågorna var för sig kan kylutrustning byggas in så att en brandcellsgräns bryts, eller brandskyddet planeras utan hänsyn till utrymmen där köldmedier hanteras.

På brandsidan gäller PBL (2010:900), PBF (2011:338), Boverkets byggregler om brandskydd BFS 2024:7 och LSO (2003:778). På kyl- och miljösidan gäller EU:s f-gasförordning 2024/573, den svenska F-gasförordningen (2016:1128) och miljötillsynsförordningen (2011:13).

Kyla styrs av F-gasreglerna, brand av PBL och LSO, miljö av F-gasförordningen och miljötillsynsförordningen. Samordna dem i samma drift- och dokumentationsrutin.

Nyckelstatistik om brand- och miljökrav i svenska logistiklokaler

Byggnadstekniskt brandskydd: brandceller och avskiljning i lager- och logistikmiljö

Det byggnadstekniska brandskyddet sitter i konstruktionen och ska hindra spridning av brand och brandgas, till exempel genom brandcellsskiljande konstruktioner. En brandcell är en avgränsad del av byggnaden som ska hålla brand och brandgas inne under den tid konstruktionen är dimensionerad för.

Boverket jämför med bostäder: en bostadslägenhet ska utgöra en egen brandcell med en timmes brandmotstånd. Nivån i en lager- eller logistikbyggnad beror i stället på byggnadstyp och verksamhet.

Varje verksamhet ska utgöra en egen brandcell för att personer i andra verksamheter inte ska utsättas för snabb brand- och brandgasspridning genom ventilationssystem eller andra öppna förbindelser (Boverket).

De närmare kraven finns i Boverkets byggregler om brandskydd, BFS 2024:7. De preciserar kravet på säkerhet i händelse av brand i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.

Föreskrifterna är indelade i tre delar. Kapitel 1–2 innehåller inledande bestämmelser och definitioner, kapitel 3–8 anger brandskyddskrav utifrån typ av byggnad och verksamhet, och kapitel 9–10 innehåller krav vid ändring av byggnader.

Två tidsperspektiv styr arbetet. Boverkets byggregler om brandskydd är inte retroaktiva: en byggnad behöver inte ändras bara för att byggreglerna ändras. Vid ändrad verksamhet eller andra ändringar ska den ändrade delen däremot anpassas till de regler som gäller nu.

Läggs ett nytt kylrum, en ny lastkaj eller ett nytt teknikutrymme till, prövas den delen mot dagens krav. Dessutom finns en löpande skyldighet att underhålla byggnaden så att brandskyddet inte försämras bara för att byggnaden blir äldre.

Automatiska släcksystem kan ersätta en egen brandcell vid vissa risker. Ett storkök med särskild brandrisk behöver inte vara egen brandcell om brandrisken begränsas av ett automatiskt släcksystem anpassat till riskkällorna (Boverket). En boendeenhet i verksamhetsklass 3B behöver inte heller vara egen brandcell om hela bostaden skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning för personskydd eller boendesprinklersystem (Boverket).

Boverket har digitaliserat många äldre svenska byggregler så att de går att söka i. För en befintlig logistiklokal behövs de när brandskyddet ska bedömas mot de regler som gällde när byggnaden uppfördes.

Byggskedet är ett särskilt riskmoment i logistikfastigheter, när installationer dras genom väggar och bjälklag och tillfälliga öppningar uppstår. Under byggskedet ska arbetet följa kraven på konstruktionens avskiljningar, där provisoriska lösningar tillåts för att upprätthålla avskiljningen. Varje ny rördragning för köldmedier, elkabel eller ventilation genom en brandcellsgräns är en punkt där det byggnadstekniska brandskyddet måste återställas till sin ursprungliga funktion.

Kyl- och luftkonditioneringssystem med F-gaser: krav, kontrollintervall och trösklar

F-gaser är fluorerade växthusgaser med stark påverkan på växthuseffekten och klimatet, enligt Kemikalieinspektionen. Naturvårdsverket kallar dem kraftfulla växthusgaser och anger att hantering och tillgång regleras för att minska utsläppen.

F-gasreglerna gäller försäljning och användning av utrustning som innehåller eller är beroende av F-gaser. För stationär utrustning finns trösklar: under 5 ton CO2e inga lagstadgade skyldigheter, 5–50 ton rapportering och läckagekontroll var 12:e månad, 50–500 ton var 6:e månad och över 500 ton var 3:e månad (BEAB, EU 2024/573).

Operatörer med minst 5 ton CO2e ska rapportera till Naturvårdsverkets register senast 31 mars varje år. Service och läckagekontroll på utrustning med minst 5 ton CO2e eller minst 3 kg fyllnadsmängd kräver certifierad tekniker, och certifikat utfärdas av INCERT eller motsvarande. Driftjournal är obligatorisk vid minst 5 ton CO2e och ska innehålla datum, tekniker och certifikatnummer och sparas i minst 5 år (BEAB).

EU:s f-gasförordning bygger på ett kvotsystem för utsläppande på marknaden av fluorkolväten och på begränsningar för försäljning och tillhandahållande. Kemikalieinspektionen ansvarar för vägledning om kvoter, utsläppande på marknaden och märkning.

Den centrala rättsakten är EU:s f-gasförordning 2024/573, som ställer övergripande krav för att åstadkomma utsläppsminskningar. Förordningen träder i kraft den 11 mars 2024 och ska med vissa undantag tillämpas från och med då. En del förändringar gäller direkt och andra implementeras över tid.

Den svenska F-gasförordningen (2016:1128) förtydligar en del krav i EU-förordningen och innehåller svenska särkrav för rapportering och mobil utrustning. Till EU-förordningen finns dessutom flera genomförandeförordningar, bland annat om certifikat, märkning och läckagekontroller.

Naturvårdsverkets vägledning är uppdelad på stationär utrustning och mobil utrustning. Den som arbetar med stationär utrustning som innehåller F-gaser behöver känna till vilka krav som gäller för att få arbeta med den.

Kontrollintervallet fördubblas om utrustningen har ett permanent läckagedetekteringssystem som automatiskt varnar operatör eller servicefirma vid läckage (BEAB, EU 2024/573).

Nya definitioner för vissa utrustningar – fristående system, delade system och luftkonditionering – kan påverka vilka utrustningar som får sättas på marknaden. De kan också påverka krav på läckagekontroll, registerföring och certifiering.

Fler ämnen än tidigare omfattas av reglerna. Det kan påverka krav på läckagekontroll, registrering, rapportering, märkning och certifiering.

På sikt ger förordningen förändrade krav på certifikat och utbildningsbevis samt arbete med mobil utrustning, och fler typer av utrustning förbjuds successivt. Den reglerar även vidare användning, leverans och försäljning av utrustning som inte längre får släppas på marknaden.

I den nya förordningen utökas påfyllnadsförbuden. Tidigare gällde de enbart kylutrustning; nu omfattar de även luftkonditioneringsutrustning.

För kylutrustning med fyllnadsmängd minst 40 ton CO2e är det sedan 1 januari 2020 förbjudet att använda F-gaser med GWP minst 2 500 för service och underhåll. Undantag gäller militär utrustning och utrustning avsedd för temperaturer under −50 °C (BEAB).

Det finns certifikat för att få köpa och hantera F-gaser. Det finns också krav på bevis för att installationen ska göras av ett certifierat företag.

R22 är utfasad sedan 2015, och det är förbjudet att fylla på eller använda nyproducerad eller återvunnen R22. Befintliga system med R22 ska konverteras till godkänt köldmedium (BEAB).

Naturvårdsverket har särskild vägledning på engelska för den som behöver registrera sig i eller rapportera till EU-kommissionens f-gasportal. Den svenska F-gasförordningen (2016:1128) innehåller också svenska särkrav för rapportering.

Miljötillsynsförordningen (2011:13) har uppdaterats så att den hänvisar till EU:s f-gasförordning som gäller sedan 2024. Det ger ett förtydligat stöd för tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn över reglerna, bland annat läckagekontroll.

De svenska förordningarna som berör F-gaser kommer att uppdateras. Fram till dess påverkas bland annat sanktioner och den årliga rapporteringen av F-gaser till tillsynsmyndigheterna enligt den svenska F-gasförordningen.

F-gasreglernas trösklar och kontrollintervall för kyl- och luftkonditioneringssystem

Fördelar och nackdelar med permanent läckagedetekteringssystem

Vem ansvarar för vad? Byggnadsnämnd, räddningstjänst och miljömyndigheter

Plan- och bygglagen (PBL) och lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer krav på brandskydd när en byggnad uppförs eller ändras respektive när den är färdig. PBL-frågorna hanteras av kommunens byggnadsnämnd eller Boverket.

LSO-frågorna – bedömning av skäligt brandskydd och tillsyn – hanteras av den kommunala räddningstjänsten. Enligt LSO är kommunen tillsynsmyndighet över att enskilda uppfyller sina skyldigheter.

Kommunen ska ge information och rådgivning så att den enskilde kan uppfylla sina skyldigheter. LSO är en ramlag, och som krav och stöd finns föreskrifter, allmänna råd och en handbok till kommuner om hur tillsynen ska planeras och utföras.

Räddningstjänstens roll i lov- och byggprocessen är en vägledning som tagits fram i nära samarbete med Boverket. Den ska stödja den samverkan som behövs i en kommun för att brandskyddsfrågor ska hanteras där de hör hemma – exempelvis mellan räddningstjänsten och byggnadsnämnden.

För F-gaserna är myndighetsansvaret uppdelat mellan Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Kemikalieinspektionen ansvarar för vägledning om regler som rör utsläppande på marknaden, märkning och kvoter. Naturvårdsverket ansvarar för vägledning kring regler om bland annat läckagekontroll, läckagevarningssystem, utsläpp, återvinning samt utbildning och certifiering.

Svenska operatörer av stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller minst 14 ton koldioxidekvivalenter omfattas av ett årligt rapporteringskrav till tillsynsmyndigheterna. Rapporteringen gäller bland annat läckagekontroller och mängden installerad eller återvunnen F-gas.

Den svenska F-gasförordningen kompletterar EU:s förordning och reglerar bland annat vem som ska ha hand om certifiering av personal och företag. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att se över den svenska förordningen med anledning av den nya EU-förordningen.

Regelbrott kan få ekonomiska och straffrättsliga följder. Det finns en förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter kopplad till området. I ett förslag från regeringen den 12 juni 2025 föreslås bland annat att överträdelser av kravet på dokumentation vid gasning med sulfurylfluorid ska straffbeläggas med böter.

Lösningar för logistiklokaler: sprinkler, brandlarm, SBA och samlad dokumentation

Lösningarna för kyla, brand och miljö i logistiklokaler bygger på brandcellsindelning, automatiska släcksystem som sprinkler och brandlarm, systematiskt brandskyddsarbete med dokumentation samt certifierad kylteknik och driftjournal.

I brandskyddet kan ingå brandcellsindelning, sprinkler, brandlarm, utrymningslarm, nödbelysning och utrustning för brandsläckning.

Utgå från brandcellsgränserna när kyl- och ventilationsteknik planeras. Varje rör- och kabelgenomföring för köldmedier som bryter en brandcellsskiljande konstruktion behöver tätas så att avskiljningen behåller sin funktion. Planera placeringen av kylmaskiner och kompressorer med hänsyn till brandcellsgränserna mot lager och personalutrymmen, och kontrollera att avskiljningen är återställd innan byggarbetet avslutas.

Låt brandskyddsfrågorna gå genom lov- och byggprocessen när lokalen byggs om eller får ny verksamhet. Frågorna ska hanteras av rätt aktör i kommunen, i samverkan mellan räddningstjänsten och byggnadsnämnden.

Certifieringskravet styr vem som får utföra arbetet. Det finns regler om certifikat för att få köpa och hantera F-gaser, och om bevis för att installationen ska göras av ett certifierat företag. Använd därför ett certifierat företag för installation, service och underhåll av köldmedieutrustningen, och begär dokumentation på att arbetet utförts enligt kraven.

Bygg in läckagekontroll och läckagevarning i driftorganisationen. Rutiner för återvinning av köldmedium vid service och skrotning, samt kontrollintervall och larmfunktioner, behöver vara kända av den som sköter anläggningen – inte bara av entreprenören.

Håll dokumentationen samlad. Registerföring och certifiering är krav som kan påverkas av den nya förordningens definitioner av utrustningstyper. Den årliga rapporteringen av F-gaser till tillsynsmyndigheterna samt registrering och rapportering i EU-kommissionens f-gasportal behöver också hanteras.

En praktisk lösning är att föra register över utrustning, köldmediemängd, utförda kontroller, service och återvinning på samma ställe som brandskyddsdokumentationen. Då kan en ändrad verksamhet prövas mot både brand- och F-gaskrav samtidigt.

Förvaring och laddning av batterier är ett eget brandskyddsområde i byggnader och anläggningar. Det finns särskild information om brandskydd vid förvaring och laddning av batterier.

Egenkontroll och underhåll över tid – SBA, driftjournal och årlig genomgång

Grundskyldigheten för den färdiga byggnaden finns i LSO. Enligt 2 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka.

I övrigt ska de vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Skyldigheten enligt LSO är knuten till ägaren eller nyttjanderättshavaren.

Systematiskt brandskyddsarbete innebär att verksamheten dokumenterar hur brandskyddet är uppbyggt, både tekniskt och organisatoriskt, och har instruktioner för brandskyddsfrågor. Eftersatt underhåll av brandcellsavskiljningar, dörrar och genomföringar försämrar brandskyddet.

Brandskyddsdokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters utformning avseende brandskyddet och innehålla en plan för drift- och skötsel.

Kemikalieinspektionens regler gäller försäljning och användning och omfattar även utrustningar som innehåller eller är beroende av F-gaser. För utrustningar finns också regler om underhåll.

Lägg in en årlig genomgång. Stäm av utrustningslistan, köldmediemängder, kontrollintervaller, rapportering och verksamhetsändringar mot både brandtekniska förutsättningar och gällande F-gaskrav. Operatörer med minst 5 ton CO2e rapporterar till Naturvårdsverkets register senast 31 mars varje år.

Årlig genomgång av brandskydd och F-gaskrav i logistiklokaler