Belysning i kontor och butik: elandel och åtgärder för att spara

Så stor del av elen går till belysning – i kontor och i butik

På kontor står belysningen för 15–30 % av elanvändningen, enligt Energikontor Syd.

I kommersiella byggnader – kontor, butiker, skolor och sjukhus – kan belysningen enligt leverantören Trebor svara för 20–30 % av den totala elförbrukningen. Trebor uppger också att dessa fastigheter tillsammans står för ungefär 25–30 % av Sveriges totala elförbrukning, och att belysningen motsvarar upp till 11 TWh per år.

Andelen varierar mellan lokaltyper. Trebor pekar på fyra faktorer som styr elförbrukningen: verksamhetstyp, drifttider, teknik och dagsljusinsläpp.

Butiker har ofta högre belysningsbehov än kontor, och lokaler som är öppna längre – eller dygnet runt – drar mer el. Skillnaden är dubbel: butiken behöver mer ljus per yta under fler timmar, plus exponerings- och skyltbelysning som kontoret inte har motsvarighet till.

Vad ljuset måste klara i lokalen

Enligt Boverket får ljusförhållandena i en byggnad inte innebära oacceptabel risk för användarnas hygien och hälsa. Finns fast installerad elektrisk belysning ska den vara anpassad till den avsedda användningen och utformad så att miljöerna blir acceptabla.

Kravet följer av det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. 4 § och preciseras i plan- och byggförordningen (2011:338) 3 kap. 9 § samt i Boverkets byggregler.

PBF 3 kap. 9 § räknar upp de omständigheter som bestämmelsen särskilt tar sikte på: utsläpp av giftig gas, förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften, farlig strålning, förorening eller förgiftning av vatten eller mark, bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller avfall, samt förekomst av fukt. Bland de tekniska egenskaperna i PBL 8 kap. 4 § finns dessutom energihushållning och värmeisolering.

Kraven ska tillämpas när en ny byggnad uppförs.

Fler av de tekniska egenskaperna i PBL 8 kap. 4 § berör belysningen: säkerhet vid användning och lämplighet för det avsedda ändamålet.

Boverkets byggregler preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, med hänsyn till ljusförhållanden, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet. Boverkets föreskrifter (2024:8) preciserar skyddet med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.

Kraven är knutna till byggnaden och till att miljöerna blir acceptabla för den avsedda användningen. De pekar inte ut en viss armatur eller ljuskälla – det valet görs i upphandlingen av anläggningen.

En kommun får inte ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt PBL eller i samband med genomförande av detaljplaner. Ställer kommunen sådana krav är de utan verkan enligt 4 a §. Undantaget är när kommunen själv handlar som byggherre eller fastighetsägare.

Vid ändring av en byggnad får kraven enligt Boverket anpassas om det finns skäl. Paragrafen blir aktuell när du byter eller kompletterar belysning i en befintlig kontors- eller butikslokal. Utgå från lokalens befintliga förutsättningar, men den nya installationen ska fortfarande vara anpassad till användningen och inte skapa oacceptabla ljusförhållanden.

För publika lokaler, till exempel butiker, gäller dessutom att byggnaden ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (Boverket).

Kraven på tillgänglighet och användbarhet preciseras i byggreglerna och ska medföra att byggnader kan nås och användas även av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Boverket anger ett undantag: arbetslokaler behöver inte göras tillgängliga och användbara om det är obefogat med hänsyn till verksamhetens art.

Kravet på tillgänglighet och användbarhet finns i PBL 8 kap. 4 § första stycket 8 och preciseras i byggreglerna. Byggnaden ska vara utformad, projekterad och utförd så att kraven kan uppnås. Undantag finns bland annat för fritidshus med högst två bostäder.

PBL 8 kap. 1 § ställer grundkrav: en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha god form-, färg- och materialverkan och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Rätt ljuskälla och armatur: lumen före watt

Energimyndighetens råd inför ljusinköp utgår från tre frågor: var ska lampan användas, hur mycket ljus ska den ge och hur många lumen ska den ge. Lumen (lm) mäter ljusflöde och är siffran du jämför mellan produkter.

Watt anger effekt och elförbrukning, inte hur mycket ljus du får ut. Jämför därför armaturer och ljuskällor i lumen per watt, inte i watt ensamt.

Sedan 1 mars 2023 ska alla ljuskällor ha den nya energimärkningen enligt Energimyndigheten. Energikontor Syd rekommenderar lågenergilampor som LED eller CFL och energisnåla produkter med märkningar som EU energy label eller Energy Star vid inköp av utrustning. Energimyndigheten har också en ingång för att anmäla en bristfällig produkt.

Energimyndigheten hänvisar säljare och tillverkare av produkter till EPREL, en europeisk databas. Där samlas produktdata, och myndigheten arbetar även med ekodesign, energimärkning och CE-märkning samt marknadskontroll av produkter.

Energimyndigheten har ett eget testlab och utför tester inom belysning.

LED-bytet är den enskilt största delen av besparingen, men inte hela. Enligt Trebor står LED-bytet för ungefär hälften av effekten i deras kunders anläggningar, medan smart styrning, närvarosensorer och dagsljusoptimering står för resten.

Glamox uppger att en uppgradering av en befintlig ljusinstallation till effektiva och smarta armaturer och system kan minska energiförbrukningen för ljus med upp till 90 %. I gamla armaturer med lysrör ligger en stor del av vinsten i att byta hela armaturen – optik, reflektor och drivdon – inte bara sätta in en ny ljuskälla i samma armatur.

Energikontor Syd anger att moderna energieffektiva lampor, armaturer och kontroller ofta kan minska energiförbrukningen.

Styr efter närvaro, tid och dagsljus

Energikontor Syd listar de mest direkta styråtgärderna: se till att den som lämnar kontoret sist alltid släcker, eller installera rörelse- eller närvarosensor.

Dagsljusoptimering dimmar ner den artificiella belysningen när det finns tillräckligt naturligt ljus utifrån. Energikontor Syd rekommenderar också solskydd för att minska värmelasten, och samma solskydd påverkar hur mycket dagsljus som når in och därmed hur mycket elbelysning som behövs.

Åtgärden kräver armaturer som går att dimma och styrning som kan kopplas till en ljussensor mot fönster eller takfönster.

Zonindelningens poäng är att skyltfönster, butiksyta, lager och kontorsrum inte ska styras som en enda enhet. Dela upp anläggningen i zoner efter användning och dagsljusinsläpp, så att zonen mot gatan kan dimmas ner när dagsljuset räcker medan lagret står släckt.

Enligt Trebor står smart styrning, närvarosensorer och dagsljusoptimering för ungefär hälften av besparingen i deras kunders anläggningar – alltså besparing utöver själva LED-bytet.

Trebor uppger att smart belysningsstyrning kan minska elförbrukningen i kommersiella fastigheter med upp till 25 %. Det är styrningen – inte bara valet av ljuskälla – som avgör hur många timmar anläggningen är tänd.

Trebor DALI Visualizer gör det möjligt att styra, mäta och optimera alla delar av belysningsanläggningen. Systemet ger teknikchefer och energy controllers en datadriven överblick.

Kontorets kontorstid mot butikens öppettider

Kontoret har en tydlig arbetstid och många ytor som står tomma stora delar av dygnet. Gå därför först igenom närvarostyrning i rum som används sporadiskt och tidskanaler som släcker hela kontorsytan efter arbetsdagens slut och över helger. Energikontor Syd lyfter särskilt vanan att någon ska komma ihåg att släcka – sensorn tar bort den osäkerheten.

Butiken har längre öppettider och enligt Trebor ofta högre belysningsbehov än kontoret.

Här ligger de största åtgärderna i stället i att separera skyltfönster och exponeringsbelysning från basbelysningen, så att skylt och varuexponering kan släckas eller dimmas när butiken är stängd, och i att dagsljusoptimera ytor nära fönster.

Ett tidsschema som följer öppettiderna, med marginal för på- och avställning, ger effekt eftersom butiken har ljuset tänt många timmar per dygn.

Prioritera därför olika. På kontoret: först närvaro- och tidsstyrning i sällan använda utrymmen, därefter byte av äldre ljuskällor och armaturer. I butiken: först zoner för skylt, exponering och basbelysning samt tidsstyrning mot öppettiderna, därefter armaturbyte i den belysning som står på längst.

Från åtgärd till resultat: mät, genomför och följ upp

Börja med mätning. Energikontor Syd rekommenderar en elmätare för att regelbundet mäta och övervaka elanvändningen, och att analysera vilka processer som använder el för att hitta de förbättringar som ger lägre förbrukning. Mätningen visar vilka timmar och vilka ytor belysningen faktiskt står på i onödan.

Genomför sedan i etapper. Först släcksystem och styrning – närvarosensorer, tidskanaler, zoner och dagsljusoptimering – eftersom det ändrar hur många timmar belysningen är på och ofta kan göras utan att alla armaturer byts. Därefter byts ljuskällor och armaturer i den belysning som återstår som problem, med lumen per watt som jämförelsetal.

Lägg samtidigt in underhåll i planen så att sensorer, dagsljusgivare och tidskanaler kontrolleras och armaturer rengörs. Energikontor Syd pekar på planerat underhåll som en del av energieffektiviseringen.

Följ upp mot elräkning och mätvärden efter varje etapp, och dokumentera hur zoner, tidskanaler och sensorinställningar är satta. Utan uppföljning syns inte besparingen; utan dokumentation kan inställningar ändras tillbaka vid ombyggnad eller byte av driftpersonal.

Trebor uppger att deras system gör det möjligt att hantera drift och service internt, utan externa konsulter. Det gör det enklare att följa upp energianvändning, göra ändringar i systemet och dokumentera förbättringar över tid.

Trebor uppger att deras kunder sett en minskning på över 90 % i sin belysningsrelaterade energiförbrukning. Där står själva bytet till LED för ungefär hälften av effekten.

Glamox uppger att en uppgradering av en befintlig ljusinstallation till effektiva och smarta armaturer och system kan minska energiförbrukningen för ljus med upp till 90 %. I Glamox referensexempel Harlow Civic Centre, ett kontor med ljusstyrning och retrofit, anges 60 % energibesparing.

Steg för energieffektiv belysning i kontor och butik

Effekter av energieffektiv belysning – enligt kundexempel