Så gör du en energikartläggning i en lokal

Varför energikartlägga en lokal?

En energikartläggning ger en systematisk bild av hur mycket energi som tillförs och används i lokalen och pekar ut kostnadseffektiva åtgärder. Lagen (2014:266) definierar den som ett systematiskt förfarande för att få kunskap om den befintliga energianvändningen för en byggnad och för att fastställa kostnadseffektiva åtgärder och rapportera resultaten.

Svenska lokalfastigheter använder 42 TWh energi per år, varav omkring hälften går till värme och varmvatten. Arbetet följer sju steg: avgränsa lokalen, inventera systemen, mäta över tid, analysera lastmönstret, ta fram åtgärder, prioritera dem och följa upp.

SS-EN 16247-1 anger de allmänna kraven för energikartläggning. För byggnader tillämpas SS-EN 16247-2, som omfattar en byggnad eller en grupp av byggnader och vars utgåva från 2022 ersätter SS-EN 16247-2:2014. Ingår processer eller transporter i lokalen används SS-EN 16247-3 respektive SS-EN 16247-4.

Avgränsa lokalen och bestäm mål

Bestäm om kartläggningen gäller en kontorslokal, skola, butik eller annan verksamhet, och om den omfattar hela lokalen eller delar av den. Ta ställning till uthyrda ytor, gemensamma utrymmen och tekniska utrymmen.

SS-EN 16247-2 gäller byggnader men inte enskilda bostäder och småhus. Standarden kan kombineras med del 3 för processer och del 4 för transporter när sådana verksamheter ingår i lokalen.

Lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag kräver en kartläggning minst vart fjärde år, och förordning (2014:347) kompletterar lagen. Stort företag betyder minst 250 anställda och antingen en årsomsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 43 miljoner euro.

Bedömningen utgår från det senast godkända räkenskapsåret, och länkade företag kan räknas in beroende på relationen mellan bolagen. Om företaget omfattas av lagen är utgångspunkten att hela verksamheten kartläggs, inte bara den aktuella lokalen.

Har ett arbetsställe en slutlig användning av energi på mer än 0,3 gigawattimmar per år får kartläggningen i stället omfatta ett valt antal av företagets arbetsställen.

Kartläggningen ska göras av en person som uppfyller kompetens- och oberoendekraven; SS-EN 16247-5 anger kompetenskraven för energikartläggare och certifieringen utfärdas av godkända certifieringsorgan som RISE, Kiwa och Bureau Veritas. För EKL anges en certifierad energikartläggare, eller en person med särskild kompetens om företaget har ett certifierat energi- eller miljöledningssystem som omfattar kartläggningen.

Inventera uppvärmning, ventilation, belysning och styrning

Gå igenom uppvärmningen och notera om den bygger på el, fossila energikällor, värmepump eller fjärrvärme. Inventera också ventilation, belysning, styrning och mätning.

Kontrollera klimatskal, värmeåtervinning, kyla och eventuell solcellsanläggning. Notera vilka delar som finns installerade i lokalen.

Förteckna samtidigt fastigheter, byggnader, areor, verksamhetstyp och vilka personer i organisationen som påverkar energianvändningen. Den översynen avgör vilka system som ska mätas och vilka delar som behöver undersökas närmare.

Mät och samla in data över tid

Samla uppgifter om energitillförsel och användning för lokalen och för verksamhetens transporter. Mätperioden bör omfatta minst tolv månader, så att hela årstidsvariationen finns med.

En kartläggning ska visa hur mycket energi av olika slag som årligen tillförs och används. Använd uppgifter om el, värme och ventilation för att beskriva användningen i lokalen.

Månadsvisa totaler visar vad som förbrukades men sällan vilken rutin som skapade toppen. Mätningar med några sekunders mellanrum ger lastmönster över dygn och år.

Icke-invasiv lastövervakning kan uppskatta förbrukning på utrustningsnivå utifrån aggregerade elektriska signaler, utan mätare på varje apparat. Liknande utrustning kan ge överlappande signaturer.

Fördelar och nackdelar med icke-invasiv lastövervakning

Analysera lastmönster och återkommande rutiner

Sortera uppgifterna efter energislag, byggnad och system. Jämför användningen och identifiera de delar som står för en betydande andel av energibehovet.

Utgå från lokalen egen tillförsel och användning och räkna fram varje systems andel av den årliga energianvändningen. De poster som dominerar är de betydande energianvändare som åtgärderna ska riktas mot.

Undersök om inventeringen visar ineffektiv utrustning eller tekniska installationer som kan förbättras. Sammanställ vilka delar som behöver utredas vidare innan du formulerar åtgärder.

Ta fram förslag på energieffektiviserande åtgärder

Ta fram åtgärdsförslag utifrån de system och energiposter som kartläggningen har identifierat. För EKL ska kartläggningen föreslå kostnadseffektiva åtgärder för att spara energi och effektivisera användningen.

Möjliga åtgärdskategorier är konvertering från el eller fossila energikällor till förnybar energi, värmepump eller fjärrvärme. För värmepump gäller att elanvändningen får vara högst 30 procent av den levererade värmemängden per år, inklusive installation för spetslast.

Andra kategorier är eleffektiv belysning och ventilation, effektiv styrning och mätning, åtgärder på klimatskalet och förbättrad värmeåtervinning. Även solceller, anslutning till fjärrkyla och installation av frikyla finns med bland åtgärderna.

Top 5 energieffektiva åtgärder enligt EKL

Prioritera åtgärder och bedöm konsekvenser

Bedöm åtgärderna utifrån energibesparing, investeringsbehov och påverkan på inomhusmiljön. En åtgärd som försämrar inomhusmiljön är inte stödberättigad enligt förordning (2005:205).

SS-EN 17463+A1:2025 är metoden för värdering av energirelaterade investeringar, känd som VALERI.

Stöd enligt förordningen lämnas inte för löpande underhåll, sådant som ingår i verksamhetens normala arbete eller åtgärder som följer av lag eller annan författning. Det lämnas inte heller för åtgärder som är lönsamma på kort sikt utan stöd.

Stöd kan inte lämnas för konvertering till förnybar energi eller värmepump i områden där fjärrvärme distribueras eller planeras. För en distributionsbyggnad som är specialbyggnad får stödet endast avse solcellsystem.

Följ upp och optimera driften löpande

Sammanställ resultatet i en rapport med en genomgång av energianvändningen, de betydande energiposterna och förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Enligt 6 § EKL ska rapporten innehålla en ingående översyn av energianvändningen och förslag på åtgärder, och en handlingsplan kan samla det fortsatta arbetet.

För företag som omfattas av EKL ska uppgifter om byggnader, verksamhetsenergi och transporter rapporteras in till Energimyndigheten. Företaget ska spara rapporten och övriga uppgifter från kartläggningen i sju år.

Följ upp åtgärderna genom att åter mäta energianvändningen och jämföra den med kartläggningen. Använd resultaten för att justera drift och planera fortsatt effektivisering.

Sök rådgivning och möjligt stöd

Energi- och klimatrådgivning kan ge vägledning om kartläggning och energieffektivisering. Riktlinjer för energipolitiken nämner också förstärkt energi- och klimatrådgivning och subventionering av energikartläggning.

Energimyndigheten ansvarar för föreskrifter och tillsyn enligt EKL. I STEMFS 2017:1 finns föreskrifter om statligt stöd till energikartläggning i små och medelstora företag, meddelade med stöd av 18 § förordning (2009:1577).

Förordning (2005:205) gäller lokaler för offentlig verksamhet i byggnader som uppfyller förordningens villkor. Det kan bland annat vara vissa specialbyggnader, skattebefriade byggnader eller lokaler avsedda för allmännyttig verksamhet, förvaltning eller rättsvård i minst två år efter åtgärderna; stöd kan ges om det finns medel.

Förordningen kan omfatta både fackmannamässigt utförd energikartläggning med bedömning av lokalens energibehov och förslag på åtgärder, och investeringar i energieffektivisering.

Standarderna köps per del: SS-EN 16247-5 kostar 789 kr i PDF, medan SS-EN 16247-3 och SS-EN 16247-4 kostar 1 097 kr per del.

En konsultutförd kartläggning av en lokal ligger i genomsnitt mellan 150 000 och 200 000 kr.